Pasek boczny artykułów

Przesłane cze 16, 2020
Zaakceptowane paź 17, 2020
Opublikowane gru 19, 2022
Download
PDF (English)
Statistic
Read Counter : 311 Download : 74

Główna treść artykułu

Abstrakt

The present article analyses mobilisation in climate and environmental movements as a social practice. The research questions concern why people take part in said movements, and how this makes sense to them, in relation to the specific context. The study aims to understand participation on several levels, thus filling knowledge gaps regarding the cross-section of civil society, social movements and Bourdieu’s theory of social practices. The empirical study consists of two cases of current climate and environmental movements. The first case concerns local groups and networks mobilised to preserve forests and parks. The second case concerns local and global climate strikes and manifestations. The reasons for taking part in such movements are found on several levels. Firstly, the explicit concerns and cares, as well as frustrations, trigger the commitment. Taking part is a way to handle the crisis in a way that makes sense personally. Secondly, previous experiences, education and professional life enable a sense of belonging and a sense of being able to take part. Thirdly, the socialisation that takes part within the social practice contributes to an increased commitment. In the stories about previous and coming actions, values and traditions – of the right ways of doing and being – a practical sense/habitus for this social practice is reproduced. The conveying of concerns in public is understood and explained as a ritualised practice, contributing to the commitment, as a key resource.

Słowa kluczowe

climate- and environmental movements climate-strikes local groups and networks social practice commitment climate- and environmental movements climate-strikes local groups and networks social practice commitment

Szczegóły artykułu

Creative Commons License

Utwór dostępny jest na licencji Creative Commons Uznanie autorstwa 4.0 Międzynarodowe.

Jak cytować
Nørholm Lundin , A. (2022). Why bother getting involved? Commitment and mobilisation within current climate and environmental movements. Dyskursy Młodych Andragogów, (22), 23–40. https://doi.org/10.34768/dma.vi22.583

Bibliografia

  1. Anshelm J., Haikola S. & Wallsten B. (2018), Politicizing environmental governance – a case study of heterogeneous alliances and juridical struggles around the Ojnare Forest, Sweden, “Geoforum”, Vol. 91, pp. 206-215.
  2. Bengtsson M. & Flisbäck M. (2016), När kallet ställs på sin spets: Pensionering ur ett existenssociologiskt perspektiv, ”Sociologisk Forskning”,Vol. 53(2), pp. 127-150.
  3. Boström M. (2000), Om relationen mellan stat och civilsamhälle: miljöorganisationers interaktion mellan statliga och politiska organisationer, SCORE, Stockholm.
  4. Bourdieu P. (1990), The logic of practice, Polity Press, Cambridge.
  5. Bourdieu P. (1995), Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg.
  6. Bourdieu P. (1996), The rules of art. Genesis and structure of the literary field, Polity Press, London.
  7. Bourdieu P. (1999), Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg.
  8. Bourdieu P. et al. (1999), Weight of the world. Social suffering in contemporary society, Stanford University Press.
  9. Bourdieu P. (2004), Science of science, Polity Press, Oxford.
  10. Broady D. (1998), Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, ”Skeptronhäften/ Skeptron Occasional Papers”, Vol. 15, ILU, Uppsala universitet.
  11. Bryman A. (2012), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, Malmö.
  12. Callewaert S. (2014), Habitus, in: Ny pædagogisk opslagsbog, L.B. Brønsted, V. Jørgensen, M. Mottelsen & L.J. Muchinsky (eds.), Hans Reitzels Forlag, pp. 165-170.
  13. Cassengård C., Soneryd L., Thörn H. & Wettergren Å. (2017), Climate action in a globalizing world: comparative perspectives on environmental movements in the global North, Routledge, New York.
  14. Crossley N. (2003), From reproduction to transformation. Social movement fields and the radical habitus, “Theory, Culture & Society”, Vol. 20(6), pp. 43-68.
  15. Ernman M., Ernman B., Thunberg G. & Thunberg S. (2018), Scener ur hjärtat, Polaris, Stockholm.
  16. von Essen J. & Sundgren G. (2012), En mosaik av mening: om studieförbund och civilsamhälle, Daidalos förlag, Göteborg.
  17. Fischer D.R. (2010), COP-15 in Copenhagen: How the merging of movements left civil society out in the cold, “Environmental Politics”, Vol. 10(2), pp. 11-17.
  18. Flisbäck M. (2006), Att lära sig konstens regler. En sociologisk studie av osäkra framtidsinvesteringar, Doctoral thesis, Göteborgs universitet, Göteborg.
  19. Gougoulakis P. & Christie M. (2012), Popular education in times of societal transformation. A swedish perspective, “Australian Journal of Adult Education”, Vol. 52(2), pp. 237-256.
  20. Haluza-DeLay R. (2008), A Theory of practice for social movements. Environmentalists and ecological habitus, “Mobilization: The International Quarterly”, Vol. 13(2), pp. 205-221.
  21. Harding T. (2012), Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen Tryckt av Elanders Sverige AB, Stockholm.
  22. Henricsson M. (eds.) (2017), Vetenskaplig teori och metod, Studentlitteratur, Lund.
  23. Hodkinson P. & Sparkes A.C. (1997), Careership: a sociological theory of career decision making, “British Journal of Sociology of Education”, Vol. 18(1), pp. 29-44.
  24. Horton D. (2003), Green distinctions: the performance of identities among green activists, “Sociological Review”, Vol. 51(2), pp. 63-77.
  25. Ivanou A. & Flores R. (2018), Routes into activism in post-Soviet Russia: habitus, homology, hysteresis, “Social Movements Studies”, Vol. 17(2), pp. 59-174.
  26. Jacobsson K. & Lindblom J. (2012), Moral reflexivity and dramaturgical action in social movements: the Case of Plowshares and Animal Rights Sweden, “Social Movement Studies”, Vol. 35(2), pp. 133-151.
  27. Jonsson J. (2017), Det civila samhället och miljö- och naturvård, Forskningsöversikt MUCF.
  28. Laginder A.-M., Nordvall H. & Crowther J. (2013), Introduction, in: Popular education, power and democracy. Swedish experiences and contributions, A.-M. Laginder, H. Nordvall & J. Crowther (eds.), National Institute of Adult Continuing Education.
  29. Larsson S. (2013), En folkbildningsdidaktik för mobilisering? in: Folkbildning för förändring: Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik, S. Larsson, N. Lundberg, H. Nordvall & L. Eriksson (eds.), Linköpings universitet, Linköping.
  30. Lundin A. (2008), Folkbildningsforskning som fält – från framväxt till konsolidering, Doctoral thesis, Linköpings universitet, Linköping.
  31. de Moor J., Uba K., Wahlstrom M., Wennerhag M. & De Vydt M. (2020), Protests for a future II. Composition, mobilization and motives of the participants in Fridays For Future climate protestson 20-22 September, 2019, in 19 cities around the world. https://gup.ub.gu.se/file/208059, 1.06.2020.
  32. Muel-Dreyfus F. (1985), Utbildning, yrkesförväntningar och grusade förhoppningar, in Kultur och utbildning – om Pierre Bourdieus sociologi, D. Broady (ed.), UHÄ FoU Skriftserie, Stockholm, pp. 121-209.
  33. Nørholm M. (2008), Om den sociale og symbolske funktion af uddannelsesevalueringer. Forlaget Hexis, København.
  34. Nørholm M. (2020), Bostadens pris – om den pedagogiska funktionen av en granskningsprocess, om informellt lärande i civilsamhället och om möjligheten att yttra sig, ”Praxeologi – Et kritisk refleksivt blikk på sosiale praktikker”, Vol. 2, pp. 1-30.
  35. Nørholm Lundin A. (2016), Det civila samhället och folkbildningen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Stockholm.
  36. Nørholm Lundin A. (2019), ”Practice and all is coming” – trosföreställningar och socialiserande ritualer i yogans sociala praktik, ”Af Praktiske Grunde. Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskap”, Vol. 1-2, pp. 1-28.
  37. Nørholm Lundin A. (2020), Att bli och att vara framgångsrik musiker: socialisation och sortering genom livet, ”Educare”, Vol. 1, pp. 82-108.
  38. Ollis T. & Hamel-Green M. (2015), Adult education and radical habitus in an environmental campaign: Learning in the coal seam gas protests in Australia, “Australian Journal of Adult Learning”, Vol. 55(2), pp. 204-221.
  39. Polanska D.V. & Richard Å. (2018), Bortträngning pågår. Renovering som kulturellt trauma, ”Sociologisk Forskning”, Vol. 55(2-3), pp. 415-439.
  40. Portwood-Stacer “L. (2012), Anti- consumption as tactical resistance: Anarchists, subculture and activist strategy, Journal of Consumer Culture”, Vol. 12(1), pp. 87-105.
  41. Schmitt L. (2016), Bourdieu meets social movements, in: Social theory and movements. mutual inspirations, J. Roose & H. Dietz (eds.), Springer VS, Wiesbaden, pp. 57-74.
  42. Svedberg L. & von Essen J. (2016), Folkbildningen – en medborgaraktivitet bland andra. Folkbildningens frihet och värde. Metaperspektiv på folkhögskolor och studieförbund, in: Folkbildningens frihet och värde: Metaperspektiv på folkhögskolor och studieförbund, Folkbildningsrådet, Stockholm, pp. 23-53.